söndag 15 april 2012

Bryta trender

Freja har bott in sig bra och kamradat ihop sig med Coppe och Raisan. Gapigt blir det då de andra tas in för att ridas. Stohejigt i hagen med galopper, bocksprång och galej...
Livlig tjej det där.

En mycket social märr som finner sig i det mesta. Första ridturen igår gick bra. Freja förstår inte riktigt signalerna matte ger och är i det mesta konfunderad, men snäll och försöker göra rätt ändå.
Vid uteritten var det mer spänst i stegen men ofta små stoppar då man kom för nära de läskiga gröna soptunnorna efter vägen i Frejas tycke. Tur vi hade Coppe och Karro med som kunde agera draghjälp.

Soligt och fint var det idag och matte var tvungen att fara på planeringsjobb inför kommande arbetsvecka ett par timmar på fm. Utsläpp och stallgörat hanns med och en stadig frukost. Då matte kom hem igen hade hon besök av sin bror med familj som var uppe för att byta däck inför stundande sommarsäsong.

Idag beslöt sig matte för att kolla av Frejas begreppsnivå vad gäller det gemensamma språket, så det blev longering med gjord och gummisnodd idag och ett enkelt tvådelat bett istället för det tredelade hon hade igår.

Freja fick stå själv i stallet och stod som ett ljus hela tiden, var lite yschlig då benskydden bak skulle på, men det fixades oxå utan några större katastrofer. Freja skötte sig ypperligt vid longeringen och anammade mattes kommandon på en gång, men vid slutet av arbetpasset då matte kollade av hur Freja reagerade för inverkan genom direkt tryck.... kom förklaringen...

Freja bara böjde sin vackra hals och nosade förbryllat på handen som tröck henne i sidan... vad menar du människa tycktes hon säga... Inte konstigt att hon inte förstår vad matte vill med skänklarna, när hon aldrig lärt sig dess betydelse... uj uj uj... vilket arbete som ligger framför oss???   Tur att hon är så gudasnäll...

Nog för att det är ett halvblod det här oxå... men hon är iaf inte brun med bläs... nu är den här iaf gul men hon har bläs... ;)

/// tjalojsan Ronessa

lördag 14 april 2012

Mörka onsdag...

Matte orkade tyvärr inte skriva något i onsdags... då var hon för skärrad och ledsen.
Strax före lunch släcktes två liv på gården. Både Örvar och Martin Bell fick gå till de evigt gröna ängarna. Vår snälla hovslagare tog på sig att hjälpa till och stå med dem, då deras liv släcktes. Matte klarade inte av detta. Baksidan av att vara djurägare.  Tack o lov finns det människor som ställer upp då mattar och hussar inte orkar vara med själv.  Stort tack till dig Torsten!!

R I P 

Örvar frá Rangarvallasyslu  

*1980 + 2012
e: Tvistur frá Midey
ue: Sokki frá Yxahrygg




R I P

Martin Bell

*2005  + 2012
e: Marwin 
ue: Falleur










Nu har två dagar passerat och matte har hämtat sig. Stallet har städats ur och tillhörigheter har tvättats och satts ut på annons eller packats undan.

Matte provrider många olika hästar nu, för att vara säker på att inte förhasta sig. Bla denna stora Isabellvalack som står uppe i Umeå.

Idag har det anlänt ett litet isabellsto som Matte ska prova under två veckor för att se om det blir ett köp. Hon är trevlig på alla sätt. Provridningen hade egentligen inte gått så hurrans bra och det visade sig att hon inte är så mycket riden. Hon är född 2006 och endast skogsriden i två år. Har bra gångarter, något lågställd fram och hög i bak, kan betyda att hon växer lite till...eller...


Freja som hon heter har tagit flytten med ro och var lugn i hagen, hälsade på ponnysarna och sprang runt och ropade lite innan hon snällt började äta av hösilaget. Efter en timme gick matte ut och borstade på henne. Hon ropade hennes namn och hon kom på en gång sedan stod hon som ett ljus när matte borstade henne. När sedan matte gick runt i hagen följde hon henne som en hund. Så social och trevlig. =)

Imorgon ska det provridas på hemmaplan för att testa vad som funkar och inte. Start och stopp är viktigast. 
fortsättning följer....//Ronessa

lördag 4 februari 2012

Misströstan

Det är inte roligt att låta negativ och ibland känns det som man är lite väl pessimistisk. Men det är svårt när det går en emot så mkt och så länge, som nu.
Oddsen för att ha en sån otur som Matte har haft nu med sina hästar känns faktiskt helt osannolik. Man frågar sig när det ska vända. Först jag, sedan min son och nu även Martin...

Matte har börjat kika på spanska hästar  nu och det lutar till att hon tar flyget ner till Malaga i vår för att kika på någon ny pålle... Halvblod vågar hon inte köpa igen... med alla de brister som de visar sig ha.

Kan ju vara lämpligt med mindre hästar oxå, för matte är ju inte så lång heller och den spanska PRE Andalusiern ligger på en mankhöjd mellan 150-155cm och det känns lämpligt.

Nåväl, vi avvaktar och ser vad vet säger om Martn först, men lovande är det inte. Sista gången vi var där sa hon att det inte såg så hoppfullt ut med tanke på att han blev behandlad förra året oxå och det har kommit tebax.. Matte har lovat sig själv att inte ta ut något i förskott.... men det är inte roligt att gå i ovisshet heller.

Örvar gårdens idag 32 åring är i alla fall pigg och fräsch. De här bilderna är från i september 2011. Ska knäppa lite nya bilder idag med hans tjocka vinterpäls oxå... =)
Goa gammelman... =)

lördag 28 januari 2012

Inge roligt nu...

Första återbesöket såg hoppfullt ut Martin hade blivit bättre och reagerade inte på böjprov. Vi tog det säkra för det osäkra och behandlade båda hovlederna fram en gång till och mera butta. Nytt åb inbokat v.49. Hem och bygga liten rasthage.

Andra återbesöket hade det inte hänt någon större skillnad på. Trots kilsulor, korta tår och specialskor. Han är ohalt och utan reaktion på böjprov och rakt spår. MEN på böjt spår blir han halt hö fram. Blir så lessen i ögat. =(

Veterinären anser att vila är bästa medicinen nu. Så hem och vila åtminstone tre månader med en koll på böjt spår efter två månader. Martin som redan nu har börjat äta upp inredningen pga av tristess... Hujedamej, vart ska detta sluta....

Matte tröstar sig med att rida Raisan och Coppe mellan varven. Åtminstone något som dämpar den värsta ridabstinensen tills Martin är på benen igen....OM han nu blir det någon gång....

Jahapp, nu har två månader lite drygt gått och Matte gjorde en ny koll av Martin...Han var vild och busig med tonvis av överskottsenergi som resulterade i rejäla glädjeskutt och explosioner av urladdningar... Matte tyckte nog inte det var så skoj att han gjorde så, för sedan när han väl hade lugnat ner sig och börjat trava.. så var han självklart lika halt som för två månader sedan. Usch och fy.... nu börjar den här resan upprepa sig... tycker inte om vartåt det lutar.... Ska Matte aldrig få tag i en häst som håller sig hel och frisk?? Nu börjar jag verkligen tycka synd om henne.

I slutet av februari ska besked lämnas till vet om hur det går med tillfrisknandet... men jag tror inte Matte kommer orka vänta så länge... hon ringer nog och rådfrågar redan till veckan... =(

so long // Ronessa

söndag 6 november 2011

Konvalescens...

Oj så illa det kan gå ibland...
Martin halt IGEN!!!
Nu blev det klinik och total genomgång med allt vad det innebar. Röntgen och Ultraljud ner i hovbenet osv..
Resultatet av det hela visade sig vara att djupa böjsenans infästning i hovbenet, som är inflammerad. Detta är något som enligt veterinär är orsakat av att han gått med för långa tår under mycket lång tid och då har fästena överbelastats. Nu är prognosen god eftersom vi hann på det i ett tidigt stadium, vilket är en rejäl lättnad. Martin har sedan han kom till Flycktas fått sina hovar remodellerade eftersom de just var låga i trakt och långa i tårna på honom, som unghäst. Detta anmärktes även på vid besiktningen. Matte har tillsammans med en erfaren och bra hovslagare jobbat hårt med att få ordning på hovvinklarna och det påpekade även veterinären vid undersökningen nu, att Martins fötter såg mycket bra ut.  De växer otroligt fort i tårna, så skoperioden ligger på fem-sex veckor, för att hålla dem i schack. Nu får han gå med specialdojor och kilsula  för att göra överrullningen snabbare vilket bl.a. leder till att den djupa böjsenan avlastas. Vecka 46 ska vi in på återbesök, så håll tummar och hovar. =)

Sadeln...
Just det ja, för er som undrar...
Vi köpte sadelmakarens sadel - en Edinburgh - helt fantastisk att rida i, tycker matte. Den låg som en smäck på Martin och matte fick träningsvärk första veckorna, för sadeln tvingar henne att sitta i lodrät sits genom knästöden. Men nu har Matte hittat sin rätta balans så nu funkar ridningen kanon igen. Men just nu vilar Martin och Matte får nöja sig med att låna tösabitens ponny när abstinensen blir för påtaglig. =)



Raisan vår foderponny sköter sig superbra. Stor tösa är taggad till tusen. Hoppning är favorit men även markarbetet börjar ta sig. Matte har ju tiden att drilla henne nu, då hon själv inte har nåt att rida. Tösabiten har hunnit vara iväg på sitt första event. Ponnymaskerad på Bergåkra Gård. Åh, så tjusiga de var sen... oj oj oj.... =)

Ridbanan har fått belysning så nu kan det ridas både dag och natt. Superduperbra, tycker både stor och lillmatte. =)

Hyresgästen blev kvar i vinter. Roligt att med sällskap och de kan peppa varandra att hålla igång hela vintern. Stort plus. Sen blir det lättare att hålla värmen i stallet med en extra häst. =)

Örvar...den lilla drulen...
Han knallar och går som ett lokomotiv. Veterinär har varit på besök och gjort en hälsokoll och han fick väl godkänt. Så han blir tydligen kvar ett tag till. Jippie!!! Vår 31-åring överlever allt på gården...
Gårdens 12-åriga vakthund har precis i dagarna fått somna in. Vi kommer sakna dig, Tequila. Vila i frid. =')


Tequila  (Kila)
*1999-12-01
+ 2011-11-02
Vintern borde ha kommit, men den lyser envist med sin frånvaro. Efter förra vinterns snökaos är vi taggade till tusen. Bokat plogning av ridbanan -check. Foder hemkört - kommer inom kort. Vinterskodda pållar - check. Vintersulade bilar - check.  Ja, vintern nu kan du komma..för nu är vi redo för dig. =)

Jopeidi jopeida ... // Ronessa

torsdag 14 juli 2011

Sadlar hit å dit...

Nu har matte äntligen fått Martin Bell kollad av en Equiterapeut som lyckades rätta till snedheten hos honom, men sadeln var ju oxå snedsutten så den skickade hon iväg på omstoppning och genomgång av en mkt lovordad sadelmakare. =)

Waoh, här händer det grejer!

Matte trodde att hon inte skulle ha ngt att rida i under tiden - för syntetsadeln var ju helt omöjlig att sitta i. Isch! Men så av en händelse lade hon på ponnyns dressyrsadel och vips hade hon en sadel som funkade!!! Jaa, faktiskt låg den riktigt bra på honom och matte får faktist plats i en 16" sadel. =) och OJ OJ OJ vad bra det går i ridningen... tjohoo, here we come!

Sadelmakaren rapporterade att hon gjort vissa förändringar på sadeln till det bättre. Hon har knäppt kort så att matte får se bildbevis på vad som skett. =)
Till helgen kommer hon upp för att återlämna sadeln samt tar då även med sig en annan mindre sadel som matte ska prova och passar den så blir det nog köp av. =)
För sadeln som är omstoppad kommer att säljas eftersom matte far runt, som en puck på en isplan, i den. =)

Pensionerade Örvar går mest och myser om dagarna, men det märks att tänderna så gott som är slut på honom. Matte överväger att ta det där jobbiga beslutet i höst och skicka upp honom till de evigt gröna... Än så länge håller han hull och ser superfin ut i kroppen trots sina 31 år. Men Matte vill inte riskera att han faller ur och blir dålig. Han har haft ett toppenliv åtminstone de sista åren. Älskade lilla busiga Örvar. =)

Raisan börjar se riktigt bra ut i kroppen, modell varning, =) Hon rids mest av lillmatte medan matte rider henne åtminstone 1-2 ggr per vecka för att hon ska hålla formen. Lillmatte har blivit heltänd på att hoppa, så mer däck måste införskaffas till hinderstöd... =)

Nu ska vi tillverka fina träskyltar till våra hästar så det ser enhetligt ut i stallet oxå =) Flickorna får sina namn i fin engelsk röd färg medan killen får det i en blålila nyans. =)
Ridbanestaketet får vänta ett år till - tyvärr... men ekonomin tillåter det inte just nu. Ny stalldörr är prio ett. =)

...trava på... // Ronessa

lördag 30 april 2011

Flickor och ponnies....

Tänk att få uppleva April med midsommartemperaturer på dagarna... Kan väl månne inte bli bättre... Precis det har vi på Flycktas fått njuta av under hela vårat Påsklov - Underbart!!

Stortjejen E har lärt sig galoppera utan fegsnöre och lilltjejen C har fått börja rida själv utan fegsnöret - visserligen på inhägnat område... =) Matte må ju behålla lite kontroll ändå.

Matte har videofilmat tredje dagen E galopperar på sin underbara läromästare "Raisan" och C "trav/töltar" på sin underbara läromästare Örvar. =) Men tyvärr gick det inte att ladda upp den här av ngn anledning. =(

Igår provade även E att hoppa hinder både i trav och i galopp - gissa om hon växte ännu mera.
Denna vecka har E utvecklats så enormt mycket i sin ridning och i sitt förhållande till hästar.
Detta gör matte så stolt.

Matte fick även besked att Raisan får bo kvar hos oss, vilket var en mkt glädjande nyhet, eftersom vi blivit så fästa vid henne.

C har börjar rida sin Örvar själv oxå, totalt orädd som hon är, trots att hon fått sig några luftturer. Men hon torkar bara tårarna och klättrar upp igen - som den lilla fighter hon är. =)

Travtöltar gör hon oxå helt själv. Örvar lyssnar så fint på sin lillmatte och trixar så hon ska sitta kvar. Ibland kliar det lite för mkt och då får lillmatte känna på backen, men han står godmodigt kvar och låter henne kravla sig upp i sadeln igen.

Det är så underbart att se hur öppet ärligt förhållandet mellan barn och djur är.

Ja, här på Flycktas står ridning på schemat varje dag.
Matte är också häpen över vilken otroligt fin hjälp hon har fått i stallet.
Varje morgon mockas, fixas foder å sopas gångar och tjejerna tvekar inte ens att göra persedelvården som ingår i stallsysslorna. Gissa om att Matte nästan spricker av glädjen att kunna dela detta med dem. =)
Underbara ungar!! // Ronessa